Småmarkernas högvilt.
Rådjuret förekommer allmänt och ända upp i Norrlands inland. Rådjuret äter under sitt fodersök mycket varierande föda där C-vitamin anses ha stor betydelse för rådjurets våmflora som är mycket känslig för störningar. Under sommaren äter rådjuren gräs, nyutspruckna örter, klöver, lucern, senare på sommaren då säden börjar mogna, havre och veteax, ljung, knoppar av unga lövträd, speciellt asp.
Blåbärsris uppskattas också särskilt vintertid.
Levandevikten är runt 30 kg passad vikt, bockar cirka 16 – 24 kg, hondjur 15 – 19 kg och kid i oktober 12 – 15 kg. Rådjuret har så kallad fördröjd fosterutveckling vilket innebär att fostret inte under det första 4,5 månaderna efter parningen inte utvecklas nämnvärt. I mitten på december är fostrets medellängd inte större än 3 – 5 mm. Efter ytterligare 4,5 månader föder geten i maj eller början av juni vanligtvis 2 kid och i enstaka fall 3 kid. Kidet finns kvar där det föds i minst 10 dagar och geten upp-söker kidet dagligen för att ge det di och kidet följer sedan geten efter 14 dagar från födseln. Kidet får di under minst 4,5 månader.Båda djuren har vittringskörtlar mellan bakfotens klövar (klövspaltkörteln). En muskel sittande runt ändtarmen och lårens insida förmår förstora och förminska de vita håren i den vita spegeln, särskilt när djuren är skrämda. Bockarna fejar vanligtvis under april – maj månad och hornen fälls under december, gamla bockar kan fälla tidigare.
Avskjutningen låg under 90 – talet på över 100. 000 djur. Rådjuret största fiende är lodjuret som slår cirka ett rådjur i veckan. Hona med ungar oftast två i veckan. Rådjuret jagades tidigare med drivande hund, drever och tax, numera i form av vakjakt morgon och kväll.
Källa: Leopold Johansson.