Statistik från SCB visar att 28 procent av Sveriges skogsmark är undantagen från skogsbruk. Det kan handla om skog som antingen är formellt skyddad, frivilligt avsatt, eller lämnad som hänsynsyta, eller är improduktiv.
Skogsbruket spelar en central roll för miljön och klimatet. Skogen och dess produkter binder cirka 55 miljoner ton koldioxid varje år, detta är mer än Sveriges totala utsläpp förra året. Det senaste 20 – 30 åren har skogsbruket också bidragit till den biologiska mångfalden då mängden död ved ökar. Avverkningsvolymerna var under 2018 höga med 80 miljoner skogskubikmeter (m3sk) medan tillväxten låg på cirka 94 miljoner m3sk. Under 2019 med stora angrepp av granbarkborre och en svikande konjunktur, sjönk avverkningen.
Grundläggande fakta är att träden binder med hjälp av solen koldioxid i veden och ju snabbare ett träd växer desto mer koldioxid binds. När ett träd blir gammalt minskar tillväxten och mindre koldioxid binds. Avverkas inte träden kommer skogen så småningom att lämna ett jämviktstillstånd där lika mycket koldioxid släpps ut av ruttnande träd som de som växer binder.
Det är den växande skogen som binder koldioxid och därför behöver vi behålla ett aktivt skogs-bruk med god skogsskötsel och med hög produktion, inte att skydda mera skog. Sveriges totala exportvärde från skogsnäringen 2018 var över 130 miljarder, vilket var en tredjedel av den svenska nettoexporten. Fortsätter kraven att skydda mer skog i fortsättningen kommer Sverige att i praktiken få ett avverkningstak.
Att avverkning av skogen hamnar på en lista över klimatnegativa saker är förståeligt när de miljöengagerade i miljöfrågor, bland annat Miljöpartiet (i regeringsställning), WWF och Naturskyddsföreningen etc. blandar ihop de olika miljömålen.
Sverige har skyddat tillräckligt med skog och måste istället satsa på ett aktivt skogsbruk för att nå de antagna klimatmålen till 2045.
Leopold Johansson
Skogsägare 1982 – 2011.