Toppenbergs ViltvårdsområdeStyrelsen för Toppenbergs Viltvårdsområde får härmed lämna följande årsberättelse för jaktåret 2018/2019. Styrelsen har under året bestått av följande: Ordförande Håkan Matz, 2018–2019 Ledamöter valda för tiden 2017 – 2019 Leopold Johansson sekreterare Ingvar Hultgren Henrik Esselin Sören Malmkvist kassör Ledamöter valda för tiden 2018 – 2020 Jan Vallgårda vice…
De flesta viltåkergrödor består av växter som vissnar på hösten, men det finns några arter som står gröna under den tid på året då viltet behöver dem som bäst. Fodermärgkol, foderraps vanlig raps, råg och vitklöver är arter som kan förse viltet med gröna växtdelar från höst till vår. Fodermärgkol och foderraps tål ner mot…
Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda små områden med stor betydelse för växt och djurarter. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal mellan en markägare och Skogsstyrelsen, länsstyrelsen eller en kommun. Syftet med naturvårdsavtal är att utveckla och bevara naturvärden eller sociala värden. Så förhandlar Skogsstyrelsen fram skyddad skog. – Ett skyddsvärt skogsområde kan identifieras vid en avverkningsanmälan men…
Det finns cirka 470.000 hektar registrerade nyckelbiotoper på produktiv skogsmark, vilket motsvarar cirka 2 procent av all produktiv skogsmark i Sverige. Andelen av den produktiva skogsmarken som har registrerats som nyckelbiotop är dubbelt så hög inom nordvästra Sverige (3,5 procent) jämfört med utanför (1,6 procent) I dagsläget finns cirka 61.000 registrerade nyckelbiotoper på privatskogsbrukets marker….
Alla åtgärder som syftar till att under hänsynstagande till skogsbrukets, lantbrukets och andra näringars intressen öka viltstammarna såväl kvalitativt som kvantitativt. Plantering av skyddsväxter görs ju bäst under våren eller hösten. Några bra sådana är t.ex. gran, vildapel, hagtorn och nypon. Trädslag som rönn, asp, sälg och ek är mycket begärliga för klövviltet förutom tall…
Förslag till stadgar i ÄSO. Gällande för de fastigheter eller del av fastighet som genom ”Avtal om samgående i älgskötselområde” anslutit sina fastigheter till älgskötselområdet. Namn, beslutande organ m.m. § 1 Älgskötselområdets namn ska vara Toppenbergs Älgskötselområde. § 2 Styrelsen utses av årsmötet, som fastslår hur älgskötselområdets fortsatta styrning och beslutsgång ska utformas. § 3 Beslutande organ inom…
Avskjutningen av småvilt är nu redovisad av jaktlagen. Fjolårets avskjutning inom parentes. Av rådjursavskjutningen är 52,1 % bockar. Den idealiska förvaltningen av rådjursstammen ligger på 40 % handjur, 10 % hondjur, 50 % kid i stammar som håller 4 – 5 rådjur / 100 hektar. Stammar med över 8 – 10 djur / 100 hektar bör…
Småmarkernas högvilt. Rådjuret förekommer allmänt och ända upp i Norrlands inland. Rådjuret äter under sitt fodersök mycket varierande föda där C-vitamin anses ha stor betydelse för rådjurets våmflora som är mycket känslig för störningar. Under sommaren äter rådjuren gräs, nyutspruckna örter, klöver, lucern, senare på sommaren då säden börjar mogna, havre och veteax, ljung, knoppar av…
Under jaktåret 2016 / 17 kan följande avskjutning av småvilt redovisas. Siffror inom parentes fjolårrssiffror. Rådjur 36 (25) Hare 9 (12) Ringduva 38 (45) Räv 20 (26) Grävling 6 (5) Kråka 14 (8) Kaja 23 (2) Skata 6 (3) Nötskrika 2 (2).
Avskjutningen av småvilt kan nu summeras för 2015/16. Rådjur 25, Vildsvin 9, Hare 12, Räv 26, Grävling 5, Mård 2, Vildkatt 4, Kråka 8, Skata 2, Kaja 2, Nötskrika 2, Ringduva 45.